studsvik.se   |   In English   |   Hämta hem filer

Redovisningsprinciper och noter

Not 1Redovisnings- och värderingsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

1.1 GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen för Studsvikkoncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar omvärderingar av byggnader och mark, finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 3.

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft och tillämpas av koncernen

  • IFRS 7 (ändring), Finansiella instrument - Upplysningar (gäller från den 1 januari 2009). Ändringen kräver utökade upplysningar om värdering till verkligt värde och likviditetsrisk. I synnerhet kräver ändringen upplysning om värdering till verkligt värde per nivå i en värderingshierarki. Eftersom denna ändring endast medför ytterligare upplysningar, har den ingen påverkan på resultat per aktie.
  • IAS 1 (omarbetad), Utformning av finansiella rapporter (gäller från den 1 januari 2009). Den omarbetade standarden förbjuder presentation av intäkts- och kostnadsposter (dvs förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare) i rapporten över förändringar i eget kapital, utan kräver att "förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare" redovisas skilt från förändringar i eget kapital som avser transaktioner med aktieägare i en rapport över totalresultat. Koncernen presenterar därför alla ägarrelaterade förändringar i eget kapital i rapporten koncernens förändringar i eget kapital, medan alla förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare redovisas i koncernens rapport över totalresultat. Jämförandeinformation har räknats om så att den överensstämmer med den omarbetade standarden. Eftersom denna ändring av redovisningsprincip endast påverkar presentationen har den ingen inverkan på resultat per aktie.
  • Koncernen aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången, i de fall den första tidpunkten för aktivering är den 1 januari 2009 eller senare. Denna ändring av redovisningsprincip är en följd av tillämpning av övergångsbestämmelserna i IAS 23, Lånekostnader (2007). Jämförande information har därmed inte räknats om. Ändringen av redovisningsprincip har ingen väsentlig inverkan på resultat per aktie. Koncernen aktiverar under 2008 och 2009 lånekostnader hänförliga till investering i den nya avfallsanläggningen i Storbritannien.

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft, men som inte är relevanta för koncernen
Följande standarder, ändringar och tolkningar av publicerade standarder är obligatoriska för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare, men är inte relevanta för koncernen:

  • IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar.

Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen
Följande nya standarder samt ändringar och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare, men har inte tillämpats i förtid av koncernen.

  • IAS 27 (ändring), Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (gäller från den 1 juli 2009). Den omarbetade standarden kräver att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet och dessa transaktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden anger också att när ett moderbolag mister det bestämmande inflytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. Koncernen kommer att tillämpa IAS 27 (ändring) framåtriktat för transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande från den 1 januari 2010.
  • IFRS 3 (omarbetad), Rörelseförvärv (gäller från den 1 juli 2009). Den omarbetade standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande villkorade betalningar klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas av innehavare utan bestämmande inflytande. Alla transaktionskostnader avseende förvärv ska kostnadsföras. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 3 (omarbetad) framåtriktat för alla rörelseförvärv från den 1 januari 2010.
  • IAS 38 (ändring), Immateriella tillgångar. Ändringen är en del av IASB:s årliga förbättringsprojekt som publicerades i april 2009 och koncernen kommer att tillämpa IAS 38 (ändring) från samma tidpunkt som IFRS 3 (omarbetad) tillämpas. Ändringen ger förtydliganden vid värdering till verkligt värde av en immateriell tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv. Enligt ändringen får immateriella tillgångar grupperas och behandlas som en tillgång om tillgångarna har liknande nyttjandeperioder. Ändringen kommer inte att ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
  • IFRS 5 (ändring), Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. Ändringen är en del av IASB:s årliga förbättringsprojekt som publicerades i april 2009. Ändringen klargör att IFRS 5 specificerar de upplysningskrav som finns för anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) som klassi-ficerats som anläggningstillgångar som innehas för försäljning eller avvecklade verksamheter. Den klargör också att det allmänna kravet i IAS 1 fortfarande gäller, särskilt punkt 15 (att ge en rättvisande bild) och punkt 125 (källor till osäkerhet i uppskattningar). Koncernen kommer att tillämpa IFRS 5 (ändring) från den 1 januari 2010. Den förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
  • IAS 1 (ändring), Utformning av finansiella rapporter. Ändringen är en del av IASB:s årliga förbättringsprojekt som publicerades i april 2009. Ändringen klargör att den potentiella regleringen av en skuld genom emission av aktier inte är relevant för dess klassificering som kort- eller långfristig. Genom en förändring i definitionen av kortfristig skuld, tillåter ändringen att en skuld klassificeras som långfristig (under förutsättning att företaget har en ovillkorlig rätt att skjuta upp regleringen genom överföring av kontanta medel eller andra tillgångar under minst 12 månader efter räkenskapsårets slut) trots att motparten när som helst kan kräva reglering med aktier. Koncernen kommer att tillämpa IAS 1 (ändring) från den 1 januari 2010. Den förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte är relevanta för koncernen
Följande tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernen för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare, men är inte relevanta för koncernen.

  • IFRS 2 (ändring), Group cash-settled and share based payment transactions. Ändringen medför att IFRIC 8, Tillämpningsområde för IFRS 2, och IFRIC 11, IFRS 2 - Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna, inarbetas i standarden. Den tidigare vägledningen i IFRIC 11 kompletteras dessutom beträffande klassificering av koncerninterna transaktioner, vilket inte behandlas i tolkningen. Denna nya vägledning väntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
  • IFRIC 17, Distribution of non-cash assets to owners (gäller för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare). Tolkningen är en del av IASB:s årliga förbättringsprojekt som publicerades i april 2009. Denna tolkning ger vägledning om redovisning av överenskommelser enligt vilka ett företag delar ut saktillgångar till aktieägarna. En ändring har också gjorts i IFRS 5 där det krävs att tillgångarna klassificeras som innehav för utdelning endast om de är tillgängliga för utdelning i sitt nuvarande skick och utdelningen är mycket sannolik. Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 17 från den 1 januari 2010, men den förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

1.2 MODERBOLAGET

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och rekommendationen från Rådet för finansiell rapportering, RFR 2.2, Redovisning för juridiska personer. RFR 2.2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sam-bandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De huvudsakliga avvikelserna mellan redovisningsprinciper tillämpade för koncern och moderbolag är:

Aktier och andelar i dotterbolag
Investeringar i dotterbolag redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Bedömningar görs om bokfört värde motsvarar verkligt värde och det bokförda värdet skrivs ned om värdeminskningen bedöms vara permanent.

Intäkter
Moderbolagets intäkter inkluderar mottagna utdelningar från dotterbolag och andra interna mellanhavanden som elimineras i koncernens räkenskaper.

Leasing
Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal).

Pensioner
Pensionsåtaganden avser avgiftsbestämda planer och täcks av försäkringslösningar.

Skatter
I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar och andra obeskattade reserver i posten obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbolagets resultaträkning redovisas förändringar av de obeskattade reserverna på en separat rad. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer
Bolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalanden från UFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redo-visas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

1.3 KONCERNREDOVISNING

Dotterbolag
Dotterbolag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterbolag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Transaktioner med minoritetsaktieägare
Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med minoritetsaktieägare som transaktioner med tredje part. Avyttringar till minoritetsaktieägare resulterar i vinster och förluster för koncernen, vilka redovisas i resultaträkningen. Vid förvärv av minoritetsandelar där erlagd köpeskilling överstiger förvärvad andel av redovisat värde på dotterbolagets nettotillgångar, redovisas skillnadsbeloppet som goodwill. Vid avyttringar till minoritetsaktieägare där erhållen köpeskilling avviker från redovisat värde på den andel av nettotillgångarna som avyttras, uppkommer vinst eller förlust. Denna vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen.

Intressebolag
Intressebolag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapital-andelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intressebolag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar.
Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i reserver efter förvärvet redovisas i posten Reserver. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intressebolaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intressebolagets räkning.

Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intressebolag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intressebolaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intressebolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intressebolag redovisas i resultaträkningen.

1.4 SEGMENTRAPPORTERING

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som står i överensstämmelse med den
interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren har identifierats som verkställande direktören.

1.5 OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

Funktionell valuta och rapportvaluta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och balansposter
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster, som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden, då vinster/förluster redovisas i eget kapital.

Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster och -förluster redovisas i posten Andra vinster/förluster - netto i resultaträkningen.

Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder redo-visas som en del av verkligt värde-vinster/-förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde-vinster/-förluster.

Koncernföretag
Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta), som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande.

  • Tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs.
  • Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs.
  • Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat.

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och av upplåning och andra valutainstrument som identifierats som säkringar av sådana investeringar, till eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdiffe-renser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten. Goodwill och justeringar av verkligt värde, som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet, behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

1.6 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången, utgifter för nedmontering och återställandekostnader läggs till anskaffningsvärdet och redovisas som en separat komponent.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande.

  • Byggnader 25-50 år
  • Maskiner 3-20 år
  • Inventarier och installationer 3-15 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i Andra vinster/förluster - netto i resultaträkningen.

1.7 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Goodwill
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets/intressebolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill på förvärv av intressebolag ingår i värdet på innehav i intressebolag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Koncernen fördelar goodwill till samtliga rörelsegrenar i samtliga länder där koncernen bedriver verksamhet.

Programvara
Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden (i normalfallet 10 år).

Kostnader för utveckling eller underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår-.

Utvecklingskostnader för programvara som redovisas som tillgång skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod.

Hyresrätter och liknande rättigheter
Hyresrättighet och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer och kontrakt. Dokument för att styrka gjorda aktiveringar kan vara affärsplaner, budget samt bolagets bedömning av framtida utfall. För varje post görs individuella bedömningar. Avskrivning påbörjas när tillgången kan börja användas och sker sedan i takt med bedömd- nyttjandeperiod.

1.8 NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

1.9 FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar.

Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i balansräkningen (noterna 21 och 24).

Finansiella tillgångar som kan säljas
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte har klassificerats i någon av övriga kategorier. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen.

1.10 KVITTNING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

1.11 NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR

a) Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Till de kriterier som koncernen använder för att fastställa om det föreligger objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger hör:

  • betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären,
  • ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
  • koncernen beviljar, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, en eftergift som långivaren annars inte skulle överväga,
  • det är sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,
  • upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårig-heter, eller
  • observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en portfölj av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i portföljen, inklusive:
    (i) negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i portföljen, eller
    (ii) inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar inom tillgångarna i portföljen.

Koncernen bedömer först huruvida det föreligger objektiva belägg för nedskrivning. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat), diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om ett lån eller en investering som innehas till förfall har rörlig ränta, används den aktuella effektiva ränta som fastställts enligt avtalet som diskonteringsränta när nedskrivningsbehov fastställs. Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris.
Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades (som exempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet), redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning.

b) Tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas
Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. För skuldinstrument använder koncernen de kriterier som återfinns under a) ovan. När det gäller egetkapitalinstrument, som klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas, beaktas en betydande eller utdragen nedgång i verkligt värde för ett instrument till en nivå som ligger under dess anskaffningsvärde, som ett bevis på att nedskrivningsbehov föreligger. Om sådant bevis föreligger för finansiella tillgångar som kan säljas, tas den ackumulerade förlusten - beräknad som skillnaden mellan anskaffningsvärdet och aktuellt verkligt värde, med avdrag för eventuella tidigare nedskrivningar som redovisats i resultaträkningen - bort från eget kapital och redovisas i resultaträkningen. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen, återförs inte över resultaträkningen. Om emellertid det verkliga värdet för ett skuldebrev som kan säljas ökar och denna ökning objektivt kan hänföras till en händelse efter det att nedskrivningen skedde, återförs nedskrivningen via resultaträkningen.

1.12 DERIVATINSTRUMENT OCH SÄKRINGSÅTGÄRDER

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som antingen:

  • säkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt värdesäkring),
  • säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad tillgång eller skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring).

Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 20. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid som omsätt-ningstillgångar eller kortfristiga skulder.

Kassaflödessäkring
Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument, som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Andra vinster/förluster - netto. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktioner slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningens post Andra vinster/förluster - netto.

1.13 VARULAGER

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings-värdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

1.14 KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaff-ningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betal-ningar (förfallna sedan mer än 30 dagar), betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i resultaträkningen i posten Försäljningskostnader. När en kundfordran inte kan drivas in skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar. Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras Försäljningskostnader i resultaträkningen.

1.15 LIKVIDA MEDEL

I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.

1.16 AKTIEKAPITAL

Stamaktier klassificeras som eget kapital.
Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

1.17 LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förefaller inom ett år eller tidigare (eller under normal verksamhetscykel om denna är längre). Om inte, tas de upp som långfristiga skulder. Leveran-törsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

1.18 UPPLÅNING

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

1.19 AKTUELL OCH UPPSKJUTEN INKOMSTSKATT

Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolagets dotterbolag och intressebolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterbolag och intressebolag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

1.20 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Pensionsförpliktelser
Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster och förluster samt för oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s k projected unit credit method. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens.

Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

Ersättningar vid uppsägning
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

Vinstandels- och bonusplaner
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

1.21 AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, framtida avfallskostnader, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.

Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

1.22 INTÄKTSREDOVISNING

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas- för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning.

Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter såsom beskrivs nedan. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Koncernen grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.
Koncernen använder metoden successiv vinstavräkning för att fastställa vilket belopp som ska redovisas i en given period. Färdigställandegraden fastställs som nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen i procent av beräknade uppdragsutgifter för varje uppdrag.

Koncernen redovisar som tillgång fordringar på beställare av tjänsteuppdrag för alla pågående uppdrag för vilka uppdragsutgifter och redovisade vinster överstiger fakturerade belopp. Delfakturerade belopp, som ännu inte har betalats av kunden, och av beställaren innehållna belopp ingår i posten Kundfordringar och andra fordringar.
Koncernen redovisar som skuld alla skulder till beställare av tjänsteuppdrag för pågående uppdrag för vilka fakturerade belopp överstiger uppdragsutgifter och redovisade vinster.

Försäljning av tjänsteuppdrag intäktsredovisas i den redovisningsperiod då tjänsterna utförs genom successiv redovisning baserad på utförda tjänster per balansdagen i proportion till de totala tjänster som ska utföras.
Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. När värdet på en fordran har gått ner, minskar koncernen det redovisade värdet till det återvinningsbara värdet, vilket utgörs av bedömt framtida kassaflöde, diskonterat med den ursprungliga effektiva räntan för instrumentet, och fortsätter att lösa upp diskonteringseffekten som ränteintäkt. Ränteintäkter på nedskrivna lån redovisas till ursprunglig effektiv ränta.

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

1.23 LEASING

Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

Koncernen leasar vissa materiella anläggningstillgångar. Leasingavtal av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna.

Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Långfristig upplåning och Kortfristig upplåning. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.

1.24 UTDELNINGAR

Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare.

Not 2Finansiell riskhantering

2.1 FINANSIELLA RISKFAKTORER
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassaflödet och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Till de finansiella riskerna hör också bolagets förmåga att innehålla de nyckeltal (covenants) som reglerar upplåningen. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering.

Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning enligt policies som fastställts av styrelsen. Den centrala staben identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies- såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet.

Marknadsrisk
Prisrisk
Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för 55 (50) procent av de totala kostnaderna. Övriga omkostnader är av varierande natur. Koncernens riskexponering avseende inköp är därför av mindre betydelse.

Valutarisk
Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende US-dollar (USD), euro (EUR) och brittiska pund (GBP). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Styrelsen har upprättat policies och riktlinjer för hur valutarisker ska hanteras i koncernen. För att minimera den valutarisk som uppkommer vid affärstrans-ak-tioner och vid redovisade tillgångar och skulder, använder företagen olika former av valutaderivat som tecknas med extern bank. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta.

På koncernnivå klassificeras endast externa valutaderivatkontrakt som säkringar av bruttobeloppet av specifika tillgångar, skulder eller framtida transaktioner.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till US-dollarn med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2009 ha varit MSEK 3,9 (2,2) lägre, till största delen som en följd av att koncernens totala kostnader i USD är något högre än motsvarande intäkter i USD. Det låga kapacitetsutnyttjandet i anläggningarna i USA har dessutom bidragit till förlustsiffror för verksamheten i USA. Eget kapital skulle ha varit MSEK 25,5 (32,3) högre, huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvesteringar i USA.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till euro med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2009 ha varit MSEK 6,4 (2,5) högre, till största delen som en följd av positiva nettoresultat i den tyska verksamheten. Eget kapital skulle ha varit MSEK 10,8 (9,4) högre, huvudsak-ligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvesteringar i Tyskland.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till brittiska pund med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2009 ha varit MSEK -2,6 (0,5) högre, till största delen som en följd av årets rörelseförluster i Storbritannien. Eget kapital skulle ha varit MSEK -0,6 (3,0) högre, huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvestering i Storbritannien.

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden
Eftersom koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.

Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Under 2009 och 2008 fanns inga lån med rörlig ränta. Koncernens kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling framgår av not 29.

Koncernen analyserar sin exponering för ränterisker löpande. Olika scenarier simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna.

Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet av en ändring på 0,1 procentenhet skulle vara en maximal ökning respektive minskning med MSEK 0,3 (0,4).

Om räntorna på upplåning i US-dollar per den 31 december 2009 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten efter skatt för räkenskapsåret varit MSEK 0,7 (0,0) lägre/högre, som en effekt av högre/lägre räntekostnader i samband med omförhandling av nya räntebindningstider.

Om räntorna på upplåning i brittiska pund per den 31 december 2009 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten efter skatt för räkenskapsåret varit MSEK 0,3 (0,0) lägre/högre, som en effekt av högre/lägre räntekostnader i samband med omförhandling av nya räntebindningstider.

Om räntorna på upplåning i euro per den 31 december 2009 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten efter skatt för räkenskapsåret varit MSEK 0,4 (0,1) lägre/högre, som en effekt av högre/lägre räntekostnader i samband med omförhandling av nya räntebindningstider.

Kreditrisk
Kreditrisk hanteras på bolagsnivå och koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Koncernen använder sig endast av banker med lägst AA-rating för placering av likvida medel. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen.

De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet redovisas i not 19.

Likviditetsrisk
Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar på en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. På grund av verksamhetens dynamiska karaktär bibehåller koncernen flexibiliteten i finansieringen genom att upprätthålla avtal om lyftningsbara krediter.

Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv, som består av outnyttjade lånelöften (not 29) och likvida medel (not 24), på basis av förväntade kassaflöden.

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.

Per den 31 december 2009 Mindre än 1 år Mellan 1 och 2 år Mellan 2 och 5 år Mer än 5 år
Banklån 85 353 164 547 107 154 12 835
Derivatinstrument 3 956 19 42 -
Leverantörsskulder och andra skulder 334 703 590 3 109 7 682
 
Per den 31 december 2008 Mindre än 1 år Mellan 1 och 2 år Mellan 2 och 5 år Mer än 5 år
Banklån 37 742 59 631 225 475 65 414
Derivatinstrument 2 432 1 202 7 -
Leverantörsskulder och andra skulder 357 512 646 1 938 6 554
 

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella derivatinstrument som kommer att regleras brutto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.

 
Per den 31 december 2009 Mindre än 1 år Mellan 1 och 2 år Mellan 2 och 5 år Mer än 5 år
Valutaterminskontrakt - Kassaflödessäkringar
- Utflöde 22 317 - - -
- Inflöde 229 783 10 033 5 721 118 104
 
Per den 31 december 2008 Mindre än 1 år Mellan 1 och 2 år Mellan 2 och 5 år Mer än 5 år
Valutaterminskontrakt - Kassaflödessäkringar
- Utflöde - - - -
- Inflöde 36 903 12 415 4 388 -
 

2.2 HANTERING AV KAPITALRISK

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna Kortfristig upplåning och Långfristig upplåning i koncernens balansräkning) med avdrag för likvida medel. Eget kapital beräknas inklusive minoritetsintresse.

Förändringen i skuldsättningsgrad under 2009 var främst en följd av ökad nettoskuld samt lägre eget kapital. Upplåningen ökade endast marginellt under året och det negativa kassaflödet efter investeringar har framförallt belastat likvida medel. Det negativa totalresultatet för 2009 är den främsta anledningen till ett lägre eget kapital.

 
  2009 2008
Total upplåning (not 29) 369 889 388 262
Avgår likvida medel (not 24) -74 661 -147 713
Nettoskuld 295 228 240 549
Totalt eget kapital 541 229 610 785
Skuldsättningsgrad 55% 39%
 

Förändringen i skuldsättningsgrad under 2009 var främst en följd av ökad nettoskuld samt lägre eget kapital. Upplåningen ökade endast marginellt under året och det negativa kassaflödet efter investeringar har framförallt belastat likvida medel. Det negativa totalresultatet för 2009 är den främsta anledningen till ett lägre eget kapital.

2.3 BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE
Från och med den 1 januari 2009 tillämpar koncernen ändringen av IFRS 7 för finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Upplysningar lämnas om värdering till verkligt värde per nivå enligt följande verkligt värdehierarki:

  • Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1).
  • Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs härledda från prisnoteringar) (nivå 2).
  • Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs ej observerbara data) (nivå 3).
Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2009.

Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. En marknad betraktas som aktiv om noterade priser från en börs, mäklare, industrigrupp, prissättningstjänst eller övervakningsmyndighet finns lätt och regelbundet tillgängliga och dessa priser representerar verkliga och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på armlängds avstånd. Det noterade marknadspris som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen. Dessa instrument återfinns i nivå 1. De investeringar som återfinns i nivå 1 utgörs främst av aktieinnehav i FTSE-100 klassificerade som värdepapper som innehas för handel eller finansiella tillgångar som kan säljas. Koncernen har för närvarande inte några sådana tillgångar eller skulder.

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (t ex OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation då denna finns tillgänglig medan företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt. Om samtliga väsentliga indata som krävs för verkligt värdevärderingen av ett instrument är observerbara återfinns instrumentet i nivå 2.

I de fall ett eller flera väsentliga indata inte baseras på observerbar marknadsinformation klassificeras det berörda instrument i nivå 3.

Specifika värderingstekniker som används för att värdera finansiella instrument inkluderar:

Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för liknande instrument.

Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor.

Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av kurser för valutaterminer på balansdagen, där det resulterande värdet diskonteras till nuvärde.

Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument.

 
  Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3
Tillgångar      
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen      
Onoterade aktieinnehav     2 976
Kapitalförsäkringar   10 807  
Långfristiga bankplaceringar   4 501  
Derivatinstrument som används för säkringsändamål   3 041  
Summa tillgångar 0 18 349 2 976
Skulder      
Derivatinstrument som används för säkringsändamål   4 017  
Summa skulder - 4 501 -
 

Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. En marknad betraktas som aktiv om noterade priser från en börs, mäklare, industrigrupp, prissättningstjänst eller övervakningsmyndighet fins lätt och regelbundet tillgängliga och dessa priser representerar verkliga och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på armlängds avstånd. Det noterade marknadspris som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen. Dessa instrument återfinns i nivå 1. De investeringar som återfinns i nivå 1 utgörs främst av aktieinnehav i FTSE-100 klassificerade som värdepapper som innehas för handel eller finansiella tillgångar som kan säljas. Koncernen har för närvarande inte några sådana tillgångar eller skulder.

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (t ex OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation då denna finns tillgänglig medan företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt. Om samtliga väsentliga indata som krävs för verkligt värdevärderingen av ett instrument är observerbara återfinns instrumentet i nivå 2.

I de fall ett eller flera väsentliga indata inte baseras på observerbar marknadsinformation klassificeras det berörda instrument i nivå 3.

Specifika värderingstekniker som används för att värdera finansiella instrument inkluderar:

  • Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för liknande instrument.
  • Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor.
  • Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av kurser för valutaterminer på balansdagen, där det resulterande värdet diskonteras till nuvärde.
  • Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument.
Not 3Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

3.1 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL
Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 1.7. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 16).

Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts, föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill.

Inkomstskatter
Koncernen är skyldig att betala skatt i många olika länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa den världsomspännande avsättningen för inkomstskatter. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker vid den tidpunkt då transaktionerna och beräkningarna genomförs. Koncernen redovisar en skuld för förväntade skatterevisionsfrågor baserat på bedömningar av huruvida ytterligare skattskyldighet kommer att uppstå. I de fall den slutliga skatten för dessa ärenden skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuell skatt och avsättningarna för uppskjuten skatt under den period då dessa fastställanden görs.

Om det faktiska slutresultatet (på de områden där bedömningar gjorts) skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle koncernen vara tvungen att:

  • minska den uppskjutna skattefordran med MSEK 3,4 (1,1) om utfallet är ogynnsamt, eller
  • öka den uppskjutna skattefordran med MSEK 3,4 (1,1) om utfallet är gynnsamt.

Verkligt värde på derivatinstrument eller andra finansiella instrument
Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Koncernen väljer ut ett flertal metoder och gör antaganden som huvudsakligen baseras på de marknadsvillkor som föreligger på respektive balansdag.

Intäktsredovisning
Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid redovisning av fastprisavtal. Successiv vinstavräkning innebär att koncernen måste göra uppskattningar av hur stor del de tjänster som redan utförts per balansdagen utgör av de totala tjänster som ska utföras. Om proportionen mellan utförda tjänster och totala tjänster som ska utföras skulle avvika med 10 procent från ledningens uppskattning, skulle årets redovisade intäkt öka med MSEK 5,1 (3,0) om den utförda andelen hade ökat, eller minska med MSEK 5,1 (3,0) om den utförda andelen hade minskat.

 

 

Not 4Segmentinformation
Räkenskapsåret 2009 Sverige Storbritannien Tyskland USA Global
Services
Övrigt Elimineringar Koncernen
Försäljningsintäkter 171 475 86 105 450 500 213 332 264 268 63 595 -32 925 1 216 350
Externa försäljningsintäkter 152 828 86 105 448 314 213 104 262 660 53 339 - 1 216 350
                 
EBITDA före engångsposter 38 147 -29 105 36 126 -14 772 45 968 -25 486 - 50 878
Engångsposter - -22 198 - -3 276 6 730 - - -18 744
Av- och nedskrivningar -10 418 -3 192 -8 258 -40 810 -7 024 -5 544 - -75 246
Resultat från intressebolag och joint ventures - 4 285 - 8 838 - - - 13 123
Finansiella poster, netto               -19 777
Skatter               14 568
Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures - 3 687 - 26 964 50 - - 30 701
Övriga operativa segmentstillgångar 154 778 195 783 273 573 577 183 200 325 422 227 -401 213 1 422 656
Operativa segmentsskulder 88 625 167 846 193 004 371 074 161 987 330 805 -401 213 912 128
Justerat eget kapital               541 229
Investeringar 7 729 56 380 4 035 2 563 8 326 2 547 - 81 580
Medeltal antal anställda 90 66 644 101 138 93 - 1 132
 
Räkenskapsåret 2008 Sverige Storbritannien Tyskland USA Global Services Övrigt Elimineringar Koncernen
Försäljningsintäkter 152 287 148 704 387 872 317 141 195 988 128 361 -44 402 1 285 951
Externa försäljningsintäkter 126 047 148 704 386 231 317 141 192 438 115 390 - 1 285 951
 
EBITDA före engångsposter 38 934 -2 172 32 270 7 449 20 039 -24 804 - 71 716
Engångsposter - - - - - - - -
Av- och nedskrivningar -8 240 -3 924 -9 004 -35 405 -6 985 -3 894 - -67 452
Resultat från intressebolag och joint ventures - 2 880 - 5 585 - - - 8 465
Finansiella poster, netto               -12 033
Skatter               446
Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures - 1 994 - 20 020 50 - - 22 064
Övriga operativa segmentstillgångar 133 869 131 074 301 424 638 561 147 507 434 312 -298 061 1 488 686
Operativa segmentsskulder 78 771 98 652 211 637 365 328 120 383 323 255 -298 061 899 965
Justerat eget kapital               610 785
Investeringar 7 756 38 327 7 808 26 349 14 427 13 731 - 108 398
Medeltal antal anställda 78 86 594 156 129 87 - 1 130
 
Externa försäljningsintäkter per produktområde 2009 2008            
Behandling radioaktivt avfall 326 458 404 586            
Avfallstjänster hos kund 15 011 5 295            
Konsult- och ingenjörstjänster 137 011 106 711            
Strålskyddstjänster 99 233 87 760            
Transport och logistik 5 359 41 095            
Avvecklings- och rivningstjänster 226 715 241 640            
Service vid drift och underhåll 139 994 129 744            
Provning/analys av kärnbränsle och material 84 931 59 587            
Korrosions- och vattenkemistudier 37 842 36 763            
Programvara för bränsleoptimering 85 770 53 129            
System- och utrustningsleveranser 1 472 -            
Övrigt 56 554 119 641            
           
 
Övrig verksamhet omfattar huvudsakligen moderbolaget samt AB SVAFO.
 
AB SVAFO avyttrades den 1 april 2009 och ansvarar för omhändertagande av äldre statligt forskningsavfall samt rivning av anläggningar relaterade till tidigare forskningsverksamhet.
Kostnaderna för verksamheten täcks av medel ur Kärnavfallsfonden.
   
 
Externa försäljningsintäkter baserade på det land där kunden finns 2009
kSEK
Procent 2008
kSEK
Procent        
Sverige 219 906 18,0 226 400 17,6        
Europa exkl Sverige 716 270 58,9 678 530 52,8        
Nordamerika 250 284 20,6 369 034 28,7        
Asien 29 875 2,5 11 975 0,9        
Alla övriga länder 15 0,0 12 0,0        
       
 
Koncernen har för närvarande inga enskilda kunder som svarar för mer än 10 procent av den totala omsättningen.
 
Anläggningstillgångar per land 2009
kSEK
Procent 2008
kSEK
Procent        
Sverige 176 466 16,6 179 016 17,5        
Europa exkl Sverige 341 211 32,1 248 047 24,2        
Nordamerika 545 277 51,3 597 282 58,3        
Asien 179 0,0 203 0,0        
Alla övriga länder 0,0 0,0 0 0,0        
       
Not 5 Andra vinter och förluster - netto
  2009 2008
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen    
- Verkligt värde-förluster -1 071 -541
- Verkligt värde-vinster 750 1 408
Valutaterminskontrakt    
- Valutakursdifferenser netto 7 064 -3 238
Not 6 Övriga intäkter
  2009 2008
Försäljning av dotterbolag 6 730 -
Försäljning av materiella tillgångar 344 770
Hyresintäkter 637 585
Övrigt 298 85
Not 7 Kostnader fördelade på kostnadsslag
  2009 2008
Inköp material och tjänster 380 987 510 077
Personalkostnader 702 288 635 089
Energi 28 427 27 336
Av- och nedskrivningar 70 521 65 839
Övriga kostnader 66 480 39 649
Not 8 Ersättning till revisorerna
  2009 2008
Öhrlings PricewaterhouseCoopers    
- Revisionsuppdrag 4 114 3 475
- Andra uppdrag 3 306 2 061
     
Övriga revisorer    
- Revisionsuppdrag 114 175
- Andra uppdrag 56 69
     
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
Not 9Ersättningar till anställda
Ersättning till anställda 2009 2008
Löner 556 494 522 428
Sociala avgifter 108 206 96 374
Pensionskostnader - avgiftsbaserade 27 022 22 871
Pensionskostnader - förmånsbaserade 1 197 116
Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelse och verkställande direktören samt övriga anställda
2009
Styrelse & VD
Varav  bonus Övriga anställda 2008
Styrelse & VD
Varav  bonus Övriga anställda
Moderbolaget 4 971 - 9 669 4 787 -110 8 977
Dotterbolag i Sverige 3 249 597 116 950 2 067 94 101 204
Dotterbolag utomlands
- Norge - - 1 685 - - 1 798
- Tyskland 1 933 95 281 900 1 930 308 245 417
- Storbritannien 1 697 - 45 272 1 788 84 50 976
- USA 3 547 - 76 754 3 463 184 96 954
- Japan 893 37 424 664 16 307
- Schweiz - - 1 816 - - 1 208
- Frankrike - - 5 734 - - 888
Totalt dotterbolag 11 319 729 530 535 9 912 686 498 752
Medeltal antal anställda
2009
Män
Kvinnor Totalt 2008
Män
Kvinnor Totalt
Moderbolaget 7 5 12 6 5 11
Dotterbolag i Sverige 202 71 273 180 67 247
Dotterbolag utomlands
- Norge 2 - 2 2 - 2
- Tyskland 546 64 610 520 68 588
- Storbritannien 53 13 66 71 15 86
- USA 105 22 127 161 22 183
- Japan 1 1 2 1 1 2
- Schweiz 1 1 2 1 - 1
- Frankrike 38 - 38 10 - 10
Totalt dotterbolag 948 172 1 120 946 173 1 119
Könsfördelning i koncernen för styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare
2009
Antal på balansdagen
2009
Varav män
2008
Antal på balansdagen
2008
Varav män
Styrelseledamöter 11 8 11 8
VD och övriga ledande befattningshavare 8 8 9 8
För information om förmåner till ledande befattningshavare, se not 38.
Not 10 Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter 2009 2008
Kortfristiga banktillgodohavanden 606 5 492
Verkligt värde-vinster (orealiserade och realiserade) 4 087 1 923
Övriga finansiella intäkter 112 -
Finansiella kostnader
Banklån -17 207 -17 131
Verkligt värde-förluster (orealiserade och realiserade) -5 302 -990
Andra finansiella kostnader -2 073 -1 327
Finansiella kostnader -24 582 -19 448
Not 11 Inkomstskatt
  2009 2008
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat -15 691 -9 718
Justering avseende tidigare år -1 099 -
Uppskjuten skatt (not 30)
Uppkomst och återföring av temporära skillnader 31 103 10 164
Effekt av förändring i den svenska skattesatsen 255 -
Summa 31 358 10 164
Svensk inkomstskatt uppgår till 26,3 (28) procent. Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsolide­rade bola­gen enligt följande.
     
  2009 2008
Resultat före skatt -49 766 696
Skatt enligt gällande skattesats 13 089 -196
Ej skattepliktiga intäkter 1 86
Ej avdragsgilla kostnader -2 244 -1 327
Icke redovisad fordran avseende underskottsavdrag - 1 024
Redovisad skattefordran avseende underskottsavdrag -42 -
Justering utländsk skattesats 5 334 74
Omvärdering av uppskjuten skatt - förändring i den svenska skattesatsen 255 -
Justering tidigare års taxering -1 099 1 556
Övriga effekter -726 -771
Till följd av ändringen av den svenska bolagsskatten från 28 procent till 26,3 procent, som gäller från den 1 januari 2009, har berörda redovisade värden för uppskjuten skatt räknats om.
 
Vägd genomsnittlig skattesats var 29 (-64) procent. De främsta orsakerna till skill­naden i skattesats mellan svensk inkomstskatt och den vägda genomsnittliga skatte­satsen förklaras framförallt av en högre skattesats i USA och UK i kombination med rörelseförluster, vilka påverkat skatteintäkten positivt. I övrigt totatlresultat ingår enbart skatteeffekter på kassaflödessäkringar och per den 31 december uppgick dessa till kSEK 1 298 (121). I övrigt totalresultat ingår också valutakursdifferenser, men på dessa finns ingen skatteeffekt.
Not 12 Valutakursdifferenser - netto
Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande.

2009 2008
Andra vinster och förluster - netto (not 5) 6 743 -2 371
Finansiella poster (not 10) -1 215 933
Not 13Resultat per aktie
Före utspädning
Resultat per aktie före utspädning beräknas som årets resultat dividerat med ett vägt genomsnitt antal utestående aktier (not 25).

2009 2008
Årets resultat -35 198 -395
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier 8 218 611 8 218 611
Efter utspädning
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnitt­liga antalet utestående aktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella aktier. På balansdagen fanns inga utestående, ej konverterade aktieoptioner eller konvertibla skuldebrev.

2009 2008
Årets resultat -35 198 -395
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier 8 218 611 8 218 611
Not 14Utdelning per aktie
Utdelningar som betalades ut 2009 och 2008 uppgick till kSEK 8 219 (1 krona per aktie) respektive kSEK 16 437 (2 kronor per aktie). På årsstämman den 29 april 2010 kommer att föreslås att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2009.
Not 15Materiella anläggningstillgångar
  Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska
anläggningar
Inventarier
och verktyg
Pågående ny-anläggningar
och förskott avseende materiella anläggnings-tillgångar
Summa
Per den 1 januari 2008
Anskaffningsvärde 188 307 350 764 257 732 40 724 837 527
Ackumulerad av- och nedskrivning -76 438 -190 995 -163 500 - -430 933
1 januari - 31 december 2008
Ingående bokfört värde 111 869 159 769 94 232 40 724 406 594
Valutakursdifferenser 4 350 22 996 12 375 3 250 42 971
Förvärv av dotterbolag 3 3
Investeringar 2 721 4 597 13 052 75 158 95 528
Under året genomförda omfördelningar 15 862 37 914 5 998 -40 023 19 751
Avyttringar och utrangeringar -806 -827 -392 -2 710 -4 735
Avskrivningar -5 428 -26 561 -24 161   -56 150
Årets nedskrivning     -222   -222
Per den 31 december 2008
Anskaffningsvärde 212 084 445 749 308 075 76 399 1 042 307
Ackumulerad av- och nedskrivning -83 516 -247 861 -207 190 - -538 567
1 januari - 31 december 2009
Ingående bokfört värde 128 568 197 888 100 885 76 399 503 740
Valutakursdifferenser -2 062 -8 798 -4 513 -2 033 -17 406
Förvärv av dotterbolag - - - - -
Investeringar 51 643 3 995 5 478 19 432 80 548
Under året genomförda omfördelningar 77 343 23 030 3 759 -70 387 33 745
Avyttringar och utrangeringar -  -681 -5 634 - -6 315
Avskrivningar -9 549 -33 239 -23 713 - -66 501
Årets nedskrivning - - - - -
Per den 31 december 2009
Anskaffningsvärde 336 424 446 374 279 939 23 411 1 086 148
Ackumulerad av- och nedskrivning -90 481 -264 179 -203 677 - -558 337
Bokfört värde 245 943 182 195 76 262 23 411 527 811
 
Avskrivningskostnader ingår i kostnad sålda varor med kSEK 60 722, i försäljnings- och marknadsföringskostnader kSEK 161, i administrationskostnader kSEK 5 028 och i forsknings- och utvecklingskostnader med kSEK 590. Ränta ingår i anskaffningsvärdet för byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar med kSEK 5 290 (2 441). Taxeringsvärdet på byggnader uppgår till kSEK 29 271 samt mark kSEK 24 647.  
Not 16Immateriella tillgångar
Goodwill Programvaru
rättigheter
Hyresrätter och
liknande
rättigheter
Summa
Per den 1 januari 2008
Anskaffningsvärde 317 092 21 732 67 067 405 891
Ackumulerad av- och ned­skrivning -5 386 -21 254 -10 533 -37 173
1 januari - 31 december 2008
Ingående bokfört värde 311 706 478 56 534 368 718
Valutakursdifferenser 47 241 -1 7 807 55 047
Förvärv av dotterbolag 3 455 - 917 4 372
Justering förvärvsvärde 605 - - 605
Investeringar - 1 217 479 1 696
Omfördelningar - 87 -87 0
Avskrivningar - -538 -10 509 -11 047
Årets nedskrivning - -33 - -33
Per den 31 december 2008
Anskaffningsvärde 368 393 22 970 78 639 470 002
Ackumulerad av- och ned­skrivning -5 386 -21 760 -23 498 -50 644
1 januari - 31 december 2009
Ingående bokfört värde 363 007 1 210 55 141 419 358
Valutakursdifferenser -20 692 -79 -3 038 -23 809
Investeringar - 310 722 1 032
Omfördelningar - 407 -11 396
Avyttringar och utrangeringar - - -722 -722
Avskrivningar - -118 -8 627 -8 745
Årets nedskrivning - - - -
Per den 31 december 2009
Anskaffningsvärde 379 883 23 594 73 117 476 594
Ackumulerad av- och ned­skrivning -37 568 -21 864 -29 652 -89 084
Hyresrätter och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer/kontrakt. Avskrivningar ingår i Kostnad för sålda varor i resultaträkningen med kSEK 8 745 (11 047).
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill
Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter (KGE) identifierade per segment. En sammanfattning av fördelningen av goodwill på segmentnivå återfinns nedan.

2009 2008
Sverige - -
Storbritannien 24 767 24 226
Tyskland 123 954 130 800
USA 190 763 205 150
Global Services 2 831 2 831
Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Förvärvade verksamheter integreras med övriga verksamheter efter förvärv. Därför genomförs prövningar av nedskrivningsbehov på segmentsnivå. Segmenten identifieras som kassagenererande enheter med undantag för segmentet Global Services, där goodwillvärden hänförs till respektive verksamhetsområde.
De kassagenererande enheternas återvinningsvärde baseras på nyttjandevärde. Dessa värden bygger på uppskattade framtida kassaflöden baserade på affärsplaner för de närmaste tre åren. Tillväxttakten uppskattas för varje kassagenererande enhet utifrån deras marknadsposition och utveckling. Kassaflöden bortom treårsperioden extrapoleras med hjälp av en uppskattad tillväxttakt per år, vilken i beräkningarna satts till ca 3 procent för samtliga enheter. Som diskonteringsränta tillämpas en vägd kapitalkostnad för lånat kapital och eget kapital.
Kostnaden för lånat kapital har fastställts individuellt för respektive segment och hänsyn har därmed tagits till skillnader i marknadsräntor mellan de marknader där de olika enheterna har verksamhet. Kostnaden för eget kapital beräknas som avkastningen på riskfria placeringar för respektive segment med tillägg för en riskpremie som bedöms spegla placerares krav på börsnoterade företag i Studsviks bransch. Den vägda kapitalkostnaden som använts vid beräkningen av återvinningsbart belopp uppgår till mellan 9 och 11 (9) procent före skatt. Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill. Studsvik har också bedömt nyttjandevärdenas känslighet för ogynnsamma förändringar i de viktigaste antagandena avseende kassaflöden och diskonteringsränta. Även dessa belopp översteg redovisade värden.
Not 17Innehav i intressebolag
  2009 2008
Per den 1 januari 22 064 -
Resultatandel 13 123 8 465
Erhållen utdelning från intressebolag -2 485 -744
Överfört från övriga finansiella tillgångar - 13 475
Erhållen andel genom förvärv av dotterbolag - 50
Valutakursdifferenser -2 001 818
Koncernens andel av resultatet i de viktigaste intressebolagen, vilka alla är onoterade, och dess andel av tillgångar (inklusive goodwill och skulder) är som följer.
 
2009   Tillgångar Skulder Intäkter  Resultat Ägarandel %
THOR Treatment Technologies, LLC USA 31 324 4 358 52 126 8 837 50
UK Nuclear Waste Management Ltd Storbritannien 4 696 4 693 5 037 317 15
KraftAkademin AB Sverige 68 17 120 -4 20
2008   Tillgångar Skulder Intäkter  Resultat Ägarandel %
THOR Treatment Technologies, LLC USA 31 318 11 296 76 543 3 052 50
UK Nuclear Waste Management Ltd Storbritannien 5 724 5 584 7 965 0 15
KraftAkademin AB Sverige 68 12 145 3 20
THOR Treatment Technologies, LLC är ett joint venture där Studsvik är samägare enligt samarbetsavtal om gemensamt bestämmande inflytande. TTT bedriver verksamhet med avfallsbehandling på den federala avfallsmarknaden i USA. Koncernen har inga ansvarsförbindelser hänförliga till innehavet av andelarna i TTT.
  UK Nuclear Waste Management Ltd är ett joint venture där Studsvik är en av fyra delägare. Studsvik har betydande inflytande genom representation i styrelse samt genom överförande av kunskap. NWM har utsetts att med Nuclear Decommissioning Authority (NDA) ansvara för ledning och drift av slutförvarsanläggning samt att implementera en väl fungerande strategi för hantering av lågaktivt radioaktivt avfall i Storbritannien.
  KraftAkademin AB producerar och förrättar utbildning för kärnkraftsindustrin. Verksamhetsidén bygger på att ge kunderna möjlighet att komplettera sin interna utbildningsverksamhet med kurser och seminarier vid genomförandet av individuella kompetensutvecklingsplaner. Studsvik bidrar till KraftAkademins verksamhet genom vår kompetens inom termohydraulik, reaktordynamik och strålskydd.
Not 18Finansiella instrument per kategori
Redovisningsprinciper för finansiella instrument har tillämpats för nedanstående poster. Låne- och kundfordringar Tillgångar värderade till
verkligt värde
via resultat-räkningen
Derivat  för
säkrings-ändamål
Summa
Per den 31 december 2009
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument - 698 2 343 3 041
Kundfordringar och andra fordringar 299 830 - - 299 830
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen - 18 284 - 18 284
Likvida medel 74 661 - - 74 661
  Skulder värderade till
verkligt värde
via resultat-räkningen
Övriga finansiella skulder Derivat för
säkrings-ändamål
Summa
Skulder i balansräkningen
Upplåning - 369 889 - 369 889
Derivatinstrument 757 - 3 260 4 017
  Låne- och
kundfordringar
Tillgångar värderade till
verkligt värde
via resultat-räkningen
Derivat för
säkrings-sändamål
Summa
Per den 31 december 2008
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument - 146 425 571
Kundfordringar och andra fordringar 309 156 - - 309 156
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen - 15 344 - 15 344
Likvida medel 147 713 - - 147 713
  Skulder värderade till
verkligt värde
via resultat-räkningen
Övriga finansiella skulder Derivat för
säkrings-ändamål
Summa
Skulder i balansräkningen
Upplåning - 388 262 - 388 262
Derivatinstrument 2 754 - 887 3 641
Not 19De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet
Kreditkvaliteten för de finansiella tillgångarna kan bedömas genom hänvisning till extern kreditrating (om sådan finns tillgänglig) eller till motpartens betalningshistorik.
2009 2008
Kundfordringar
Motparter utan extern kreditrating
- Nya kunder (mindre än 6 månader) 3 823 11 389
- Befintliga kunder utan tidigare betalningsförsummelser 180 748 147 456
- Befintliga kunder med vissa tidigare uteblivna betalningar 43 687 42 903
Lån till närstående
Befintlig motpart utan tidigare betalningsförsummelser 3 435 3 435
Summa 3 435 3 435
Bankmedel och kortfristig upplåning
AA 74 661 147 713
Derivatinstrument
AA 3 041 571
Ingen av de fullgoda finansiella tillgångarna har omförhandlats under det senaste året. Inga av lånen till närstående är förfallna eller nedskrivna under året.
Not 20Derivatinstrument
2009
Tillgångar
Skulder 2008
Tillgångar
Skulder
Valuta-terminskontrakt - Kassaflödessäkringar 3 041 4 017 571 3 641
Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör ett säkringsinstrument klassificeras som långfristig tillgång eller skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader och som kortfristig om återstående löptid understiger 12 månader. Omvärdering av valutaterminskontrakt som uppfyller krav för säkringsredovisning, sker över Eget kapital. Övriga terminskotrakt omvärderas över resultaträkningen.
Utestående valutaterminskontrakt 2009-12-31
INFLÖDESVALUTOR
UTFLÖDES-VALUTOR
CAD DKK EUR GBP JPY NOK USD EUR USD
Förfalloår 000 000 000 000 000 000 000 000 000
2010 Belopp 16 700 643 2 103 4 099 119 717 125 5 416 715 1 967
Kurs *
6,725 1,393 10,383 11,354 0,075 1,218 7,214 10,776 7,431
2011 Belopp 452 299 125 825
Kurs * 1,358 10,553 1,195 7,408
2012 Belopp 125 467
Kurs * 1,177 7,48
2013 Belopp 125 170
Kurs * 1,168 7,119
2014 Belopp 125 82
Kurs * 1,159 7,101
2016 Belopp 8 800
Kurs * 6,948
2017 Belopp 5 000
Kurs * 6,955
2018 Belopp 3 200
Kurs * 6,934
*Genomsnittlig kontraktskurs
Nominellt belopp för utestående valutaterminskontrakt uppgår till kSEK 385 959 thousand (56 737).
Not 21Kundfordringar och andra fordringar
  2009 2008
Kundfordringar 232 987 211 032
Avgår - Reservering för värdeminskning i fordringar -4 729 -9 284
Kundfordringar netto 228 258 201 748
Lån till närstående 3 435 3 360
Pågående tjänsteuppdrag 23 043 20 553
Skattefordringar 2 166 6 972
Övriga fordringar 26 097 21 956
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
- Upplupna intäkter 3 034 31 853
- Upplupna ränteintäkter - 9
- Förutbetalda hyror 352 1 768
- Förutbetalda leasingavgifter 487 61
- Förutbetalda försäkringspremier 3 689 7 368
- Övriga förutbetalda kostnader 9 269 13 508
Långfristig del 3 531 -
Kortfristig del 296 299 309 156
Kundfordringar och andra fordringar har upptagits till verkligt värde.
 
Den effektiva räntan på långfristiga fordringar är som följer.
 
  2009 2008
Lån till närstående (not 37) 2,2% 6,1%
 
Inget nedskrivningsbehov anses föreligga för de kundfordringar som är förfallna sedan mindre än 3 månader. Per den 31 december 2009 var kundfordringar upp­gående till kSEK 62 627 (84 573) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder, vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan.
 
  2009 2008
Mindre än 3 månader 57 182 71 207
3 till 6 månader 1 521 3 662
Mer än 6 månader 3 924 9 704
Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar och andra fordringar är följande.
  2009 2008
SEK 82 947 89 629
EUR 104 174 76 791
GBP 17 805 91 223
CAD 159 -
USD 90 443 49 931
Andra valutor 4 302 1 582
Förändringar i reserven för osäkra fordringar är som följer.
  2009 2008
Per den 1 januari -9 284 -7 583
Omräkningsdifferens 644 -1 441
Reservering för osäkra fordringar -4 166 -333
Fordringar som skrivits bort som ej indrivningsbara 8 077 73
Avsättningar till repektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten övriga kostnader i resultaträkningen. Belopp som redovisas på värdeminskningskontot skrivs vanligen bort när koncernen inte förväntas återvinna ytterligare likvida medel. I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger. Det finns ingen koncentration av kreditrisker avseende kundfordringar, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt.
Not 22Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
  2009 2008
Onoterade aktieinnehav 2 976 5 558
Kapitalförsäkringar 10 807 9 786
Långfristiga bankplaceringar 4 501 -
I rapporten över kassaflöden ingår finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen i kategorin Kassaflöde från den löpande verksamheten som  en del av förändringen av rörelsekapitalet. Detta gäller dock inte långfristiga bankplaceringar som redovisas som kassaflöde från finansieringsverksamheten.Spärrade bankmedel i USA uppgår till kSEK 4 418 och redovisas som långfristiga bankplaceringar.
 
Det verkliga värdet för kapitalförsäkringar baseras på aktuella marknadsnoteringar.
Not 23Varulager
  2009 2008
Råmaterial 4 560 4 891
Pågående arbete 11 856 22 159
Färdiga varor 1 542 1 767
Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda varor och uppgår till kSEK 17 856 (30 510).
Not 24Likvida medel
  2009 2008
Kassa och bank 74 661 146 620
Kortfristiga bankplaceringar - 1 093
Not 25Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital
  Antal aktier  Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital
Per den 1 januari 2008 8 218 611 8 219 225 959
Omföring inom eget kapital   -687 
Per den 31 december 2008 8 218 611 8 219 225 272
       
Per den 1 januari 2009  8 218 611 8 219 225 272
Per den 31 december 2009 8 218 611 8 219 225 272
 
Samtliga aktier är stamaktier och kvotvärdet är 1,0.
Not 26Balanserad vinst
Per den 1 januari 2008 344 130
Årets resultat -395
Betald utdelning avseende 2007 -16 437
Omföring inom eget kapital 687
Per den 31 december 2008 327 985
   
Per den 1 januari 2009 327 985
Årets resultat -35 198
Betald utdelning avseende 2008 -8 219
Not 27Reserver
  Omräknings-
reserv
Säkrings-
reserv
Summa
reserver
Per den 1 januari 2008 -9 932 - -9 932
Valutakursdifferenser 59 262 - 59 262
Kassaflödessäkringar      
- Verkligt värde-differenser - -462 -462
- Skatt på verkligt värde-differenser - 121 121
Per den 31 december 2008 49 330 -341 48 989
       
Per den 1 januari 2009 49 330 -341 48 989
Valutakursdifferenser -22 479 - -22 479
Kassaflödessäkringar      
- Verkligt värde-differenser - -4 936 -4 936
- Skatt på verkligt värde-differenser - 1 298 1 298
Per den 31 december 2009 26 851 -3 979 22 872
Not 28Leverantörsskulder och andra skulder
2009 2008
Leverantörsskulder 70 675 97 387
Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag 43 616 29 425
Förskott från kunder 19 717 32 605
Sociala avgifter och andra skatter 70 934 54 508
Övriga skulder 15 337 16 432
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
- Förutbetalda intäkter 13 796 19 947
- Upplupna räntekostnader 436 1 836
- Upplupna löner 31 252 31 280
- Upplupna pensionskostnader 10 042 9 138
- Upplupna konsult- och servicekostnader 953 29
- Upplupna revisionsarvoden 258 -
- Övriga poster 69 068 74 063
Långfristig del 11 381 9 138
Kortfristig del 334 703 357 512
Not 29Upplåning
2009 2008
Långfristig  del 284 536 350 520
Kortfristig del 85 353 37 742
Som säkerhet för koncernens banklån har lämnats aktierna i Studsvik UK Ltd, Studsvik GmbH och Studsvik Verwaltungs GmbH. Koncernens upplåning redovisas till verkligt värde.
Koncernens exponering, avseende upplåning, för förändring i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling på balansdagen
2009 2008
0-6 månader 200 471 -
6-12 månader 166 078 388 262
1-5 år 3 340 -
Banklånen förfaller fram till 2017. I summa upplåning ingår banklån och annan upplåning mot säkerhet med kSEK 156 662 (99 099). Säkerhet för banklån utgörs av koncernens aktier i dotterbolag.
Förfallodagar för upplåning
2009 2008
Mindre än 1 år 85 353 37 742
Mellan 1 och 2 år 164 547 59 631
Mellan 2 och 5 år 107 154 225 475
Mer än 5 år 12 835 65 414
Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning
2009 2008
SEK 3 340 -
EUR 84 521 99 480
USD 211 943 219 342
GBP 70 085 69 440
Koncernen har följande ej utnyttjade kreditfacilititer
2009 2008
Rörlig ränta
- Löper ut inom ett år 32 828 31 882
- Löper ut efter mer än ett år 4 820 4 950
De lånemöjligheter som löper ut inom ett år är ettåriga kreditfaciliteter, som ses över vid varierande tidpunkter under 2010.
Genomsnittlig effektiv ränta på balansdagen, banklån
2009 2008
SEK 1,65% -
EUR 3,56% 4,45%
USD 4,20% 4,54%
GBP 5,12% 7,24%
Not 30Uppskjuten skatt
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. De kvittade beloppen är som följer.
 
Kvittade belopp     2009 2008
Uppskjutna skattefordringar        
Uppskjutna skattefordringar som ska uttnyttjas efter mer än 12 månader     91 661 49 434
Uppskjutna skattefordringar som ska uttnyttjas inom 12 månader     1 900 14 553
Uppskjutna skatteskulder        
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas efter mer än 12 månader     32 737 31 780
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas inom 12 månader     1 218 2 549
Uppskjutna skattefordringar Skatte-
mässiga underskott 
Verkligt värde-vinster Övrigt Summa
Per den 1 januari 2008 41 460 - 148 41 608
Redovisat i resultaträkningen 15 063 - 1 693 16 756
Omföring från övriga finansiella fordringar - - 1 550 1 550
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat - 121 - 121
Omföring till aktuell skatt -2 792 - - -2 792
Omräkningsdifferenser 6 744 - - 6 744
Per den 31 december 2008 60 475 121 3 391 63 987
Redovisat i resultaträkningen 35 202 826 -586 35 442
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat - 109 - 109
Omräkningsdifferenser -5 977 - - -5 977
Per den 31 december 2009 89 700 1 056 2 805 93 561
         
Uppskjutna skatteskulder Skatte
mässiga
överav-
skrivningar
Verkligt
värde-vinster
Övrigt Summa
Per den 1 januari 2008 5 431 - 35 458 40 889
Redovisat i resultaträkningen 1 124 - 1 406 2 530
Omföring från övriga finansiella skulder - - -14 488 -14 488
Förändring genom förvärv  - - 458 458
Omräkningsdifferenser - - 4 940 4 940
Per den 31 december 2008 6 555 - 27 774 34 329
Redovisat i resultaträkningen -538 1 989 2 633 4 084
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat - -1 189 - -1 189
Omföring till aktuell skatt - - -1 091 -1 091
Omräkningsdifferenser - - -2 178 -2 178
Per den 31 december 2009 6 017 800 27 138 33 955
         
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det bedöms sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattnings­bara vinster. Huvuddelen av koncernens skattemässiga underskottsavdrag är relaterade till verksamheten i USA. Dessa uppgår totalt till MUSD 47,2 (38,9), att utnyttjas inom en 20-årsperiod. I koncernens redovisade uppskjutna skattefordringar ingår underskottsavdrag i USA med MSEK 70,5 (56,1).
Not 31Pensionsförpliktelser
Förmånsbestämda pensionsplaner
Inom koncernen finns ett fåtal förmånsbestämda pensionsplaner, vilka framför allt är baserade på slutlön. De planer, som har ansetts vara materiella, finns i Tyskland. En omklassificering har skett avseende en förmånsbaserad pensionsplan i Sverige. Pensionsplanen är från 2005 avgiftsbestämd. Övriga pensionsförpliktelser har ej ansetts medföra någon materiell effekt, varför dessa ej har räknats om enligt IAS 19.
 
Pensionsförsäkring i Alecta
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbets­givare. För räken­skapsåret 2009 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till kSEK 5 341 (3 846). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2009 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 136 (126) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
 
  2009 2008
Förpliktelser i balansräkning för    
Pensionsförmåner 7 489 7 790
Redovisning i resultaträkning avseende (not 9)    
Pensionskostnader 28 219 22 987
     
Belopp som redovisas i balansräkningen 2009 2008
Nuvärde för ofonderade förpliktelser 7 489 7 790
Belopp som redovisas i resultaträkningen 2009 2008
Förmånsbestämda planer    
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år 83 328
Räntekostnad 148 58
Av den totala kostnaden ingick kSEK 51 (76) och 135 (310) i posterna kostnad sålda varor respektive administrationskostnader. Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar uppgick till kSEK - (-).    
     
Förändringar i den skuld som redovisas i koncernens balansräkning 2009 2008
Vid årets början 7 790 5 961
Omräkningsdifferenser -490 1 476
Summa kostnader redovisade i resultaträkning 231 386
Erlagda avgifter -42 -33
Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning 2009 2008
Summa kostnader för förmånsbestämda planer 231 386
Summa kostnader för avgiftsbestämda planer 23 527 19 214
Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt 4 461 3 387
Aktuariella antaganden 2009 2008
Diskonteringsränta 5,3% 5,6%
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 0,0% 0,0%
Framtida löneökningar 3,0% 3,0%
Framtida pensionsökningar 1,8% 2,2%
Not 32Övriga avsättningar
  Framtida
avfalls
kostnader
Omstrukturering Övriga avsättningar Total
Per den 1 januari 2009 53 461 7 580 32 608 93 649
Kostnadsfört i koncernens         
resultaträkning        
- Tillkommande avsättningar 6 502 - 36 793 43 295
Omföringar -27 411 -7 580 34 991 0
Effekter av ändrade förutsättningar         
för diskontering 886 - 3 338 4 224
Utnyttjat belopp under perioden -1 712 - -1 050 -2 762
Omräkningsdifferens - - -2 227 -2 227
Per den 31 december 2009 31 726 0 104 453 136 179
         
Långfristig del 30 985 - 97 379 128 364
Kortfristig del 741 - 7 074 7 815
Framtida avfallskostnader        

Koncernens verksamhet genererar kärnavfall och radioaktivt avfall som ska slutförvaras inom ramen för de system och regler som gäller i de länder Studsvik bedriver verksamhet i egna produktionsanläggningar. Avsättningar görs för driftavfall samt även i viss utsträckning för rivning av anläggningar och det rivningsavfall som då uppstår. Huvuddelen av kostnaderna för rivning av och rivningsavfall från koncernens svenska kärntekniska anläggningar finansieras, enligt bestämmelserna i lagen 1988:1597, genom en avgift på kärnkraftsproducerad elektricitet. Betalningsskyldiga för denna avgift är de svenska kärnkraftsproducenterna. Inbetalda avgifter förvaltas av den så kallade Kärnavfallsfonden.

Medel för rivning och avfallshantering kan lyftas från fonden av Studsvik som kärnteknisk tillståndsinnehavare för de aktuella anläggningarna. Studsvik är inte betalningsskyldigt enligt den aktuella lagen. Studsviks ansvar för rivning och avfallshantering avseende egna kärntekniska anläggningar inskränker sig till byggnader, system och komponenter, som tillkommit efter den 30 juni 1991. Studsvik beräknar löpande dessa åtaganden och avsättningar görs för detta. Redovisad avsättning omfattar omhändertagande av avfall med MSEK 31,7. Av de totala avsättningarna förväntas MSEK 0,7 utnyttjas under 2010 och resterande förväntas utnyttjas successivt och tidigast med början 2011.

Omstrukturering

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar omfattar framtida kostnader för rivning av de svenska, brittiska samt amerikanska avfallshanteringsanläggningarna. Därutöver ingår framtida kostnader för rivning av övriga kärntekniska anläggningar i Sverige till den del de inte täcks av medel i Kärnavfallsfonden. Av de totala avsättningarna förväntas MSEK 7,1 utnyttjas under 2010 och avser kärntekniska anläggningar i Sverige. Resterande del av avsättningarna förväntas utnyttjas först i samband med avveckling av verksamhet.I december 2004 beslutade Studsvik ABs styrelse att koncernens reaktordrift skulle upphöra under 2005. Driften upphörde i juni 2005 varefter en omstrukturering av verksamheten påbörjades. Denna avslutades i sin helhet under 2009. Kvarvarande avsättningar omfattar rivning av vissa installationer i reaktorn för vilka Studsvik ansvarar och har omklassificerats till övriga avsättningar
Not 33Kassaflöde från rörelsen
Poster som inte ingår i kassaflödet 2009 2008
Av- och nedskrivningar 75 246 67 452
Strukturkostnader i UK och USA 30 316 -
Resultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar -344 -2 124
Resultat vid avyttring av dotterbolag och andra affärsenheter -6 730 -
Resultatandelar intressebolag -13 123 -8 465
Förändring i avsättningar 7 880 4 079
Not 34Eventualförpliktelser
Koncernen har eventualförpliktelser avseende bankgarantier och andra garantier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsent­liga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförplikt­elser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen lämnat garantier uppgående till kSEK 66 836 (63 290) till tredje man. Inga ytterligare betalningar förväntas per datumet för dessa finansiella rapporter.  
Not 35Åtaganden
INVESTERINGSÅTAGANDEN
Kontrakterade investeringar på balansdagen, som ännu inte redovisats i de finansiella rapporterna, uppgår till följande belopp.
2009 2008
Materiella anläggningstillgångar 17 095 17 424
ÅTAGANDE AVSEENDE OPERATIONELL LEASING
Leasingkostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till kSEK 11 943 (23 591).
Framtida sammanlagda minimileaseavgifter
2009 2008
Inom 1 år 5 135 13 733
Mellan 1 och 5 år 15 119 19 211
Mer än 5 år - 3 819
ÅTAGANDE AVSEENDE FINANSIELL LEASING
Tillgångar aktiverade som finansiell leasing

Inventarier och verktyg
Ingående bokfört värde den 1 januari 2008 8 243
Årets avskrivning -2 904
Omräkningsdifferenser 1 114
Ingående bokfört värde den 1 januari 2009 6 453
Investeringar 3 365
Årets avskrivning -130
Avyttringar och utrangeringar -5 807
Omräkningsdifferenser -446
Framtida sammanlagda minimileaseavgifter
2009 2008
Inom 1 år 725 303
Mellan 1 och 5 år 2 738 8 217
Leasingkostnader avseende finansiell leasing uppgår under året till kSEK 146 (64). Koncernens finansiella leasing har i huvudsak bestått av transportfordon i logistik­verksamheten i USA. Denna avyttrades under året till R&R Trucking. Under året tillkom en finansiell leasing på en bandsåg för stora komponenter i den svenska verksamheten.
Not 36Avyttringar
Nedan sammanfattas avyttringarna under 2009
 
Avyttringstidpunkt Verksamhet Land Segment Intäkter 1 Antal
anställda 1
Den 1 april 2009 AB SVAFO Sverige Övrigt 63 432 4
Den 5 oktober 2009 Person-
dosimetri
Sverige Global Services 4 312 4
1 Årsintäkter och antal anställda vid avyttringstidpunkten.          
 
Avyttringar
Ägandet av AB SVAFO togs över av de fyra kärnkraftbolagen OKG AB, Ringhals AB, Forsmarks Kraftgrupp AB och Barsebäck Kraft AB. AB SVAFO är ett icke kommersiellt företag vars uppgift är att ta hand historiskt avfall enligt den s k Studsvikslagen. Verksamheten har helt finansierats via medel ur Kärnavfallsfonden. Genom avyttringen kan Studsvik fullt ut koncentrera sig på sin kärnverksamhet. Överlåtelsen har skett till bokfört värde utan förpliktelser för Studsvik avseende kvarvarande anläggningar.
Som en del i Global Services strategi att fokusera på sina kärnverksamheter avyttrades Persondosimetri-verksamheten. Laboratoriet för persondosimetri är det största oberoende laboratoriet i Sverige med ca 500 kunder inom framförallt medicinskt relaterade verksamheter.
 
I nedanstående tabell presenteras redovisat värde för avyttrad verksamhet per avyttringstidpunkten.          
           
Redovisat värde för tillgångar och skulder för avyttringarna 2009        
Materiella anläggningstillgångar 114        
Finansiella anläggningstillgångar 2 582        
Kundfordringar och övriga fordringar 5 138        
Leverantörsskulder och övriga skulder -24 952        
Identifierbara tillgångar, netto -17 118        
Realisationsvinst 6 730        
Erhållen köpeskilling och erhållna likvida medel -10 388        
 
AB SVAFO hade vid överlåtelsen en nettokassa på MSEK 18,4, huvudsakligen bestående av förskott från Kärnavfallsfonden. Överlåtelsen innebar att koncernens likvida medel minskade med MSEK 17,4.
Not 37Transaktioner med närstående
Studsvik, Inc. äger 50 procent av THOR Treatment Technologies, LLC (TTT). Enligt ett s k "Joint Venture Operating Agreement" ska ägarparterna tillhandahålla företagslednings-, teknik- och marknadsföringstjänster till TTT. Studsvik äger 15 procent av UK Nuclear Waste Management Ltd (NWM), där Studsvik i ett konsortium till­sammans med övriga ägarparter ska leda och driva slutförvarsanläggning för låg­aktivt radioaktivt avfall i Storbritannien.
     
Transaktioner med intressebolag 2009 2008
Försäljning av tjänster    
- THOR Treatment Technologies, LLC 9 473 7 315
- UK Nuclear Waste Management Ltd 3 584 4 155
     
Fordringar på närstående    
- THOR Treatment Technologies, LLC 272 2 664
- UK Nuclear Waste Management Ltd 226 1 176
     
Förändring lån till närstående
- UK Nuclear Waste Management Ltd 0 3 360
 
Enligt avtal mellan ägarna prissätts tjänsterna till marknadsmässiga villkor.    
Not 38Information om styrelse och ledande befattningshavare
Löner och övriga förmåner 2009 Grundlön/
Styrelse-arvode
Kommitté-arvode Rörlig
ersättning
Övriga
förmåner
Pensions-kostnad Övrig
ersättning
Summa
Styrelsens ordförande
Anders Ullberg 650 50 - - - - 700
Styrelseledamöter (6)
Jan Barchan 169 - - - - - 169
Ingemar Eliasson 225 100 - - - - 325
Lars Engström 225 - - - - - 225
Anna Karinen 350 - - - - - 350
Alf Lindfors 225 - - - - - 225
Per Ludvigsson 225 50 - - - - 275
Arbetstagarrepresentanter (4) - - - - - - 0
Verkställande direktören 2 692 - - 121 1 088 - 3 901
Andra ledande befattningshavare (9) 11 806 - 1 082 767 3 016 1 602 18 273
varav avgående (2) 2 066 - 298 79 507 1 602 4 552
Löner och övriga förmåner 2008 Grundlön/
Styrelse-arvode
Kommitté-arvode Rörlig ersättning Övriga förmåner Pensions-kostnad Övrig ersättning Summa
Styrelsens ordförande
Anders Ullberg 625 25 - - - - 650
Styrelseledamöter (6)
Jan Barchan 212 - - - - - 212
Ingemar Eliasson 212 50 - - - - 262
Lars Engström 112 - - - - - 112
Anna Karinen 350 - - - - - 350
Alf Lindfors 212 - - - - - 212
Per Ludvigsson 212 25 - - - - 237
Leif Nilsson* 100 - - - - - 100
Arbetstagarrepresentanter (4) 22 - - - - - 22
Verkställande direktören 2 692 - - 148 799 - 3 639
Andra ledande befattningshavare (8) 11 025 - 661 550 2 575 - 14 811
*Styrelseledamot t o m 22 april 2008
 
Ersättningar till styrelse och andra ledande befattningshavare 2009 2008          
Moderbolaget
Löner och andra ersättningar 9 171 8 802          
- Varav bonus 518 93          
Pensioner 3 020 2 504          
Antal personer 15 16          
               
Dotterbolagen
Löner och andra ersättningar 10 850 7 733          
- Varav bonus 564 568          
Pensioner 1 306 870          
Antal personer 6 5          
 
Koncernen
Löner och andra ersättningar 19 451 16 535          
- Varav tantiem 1 082 661          
Pensioner 4 104 3 374          
Antal personer 21 21          
 
Principer
Styrelsens ledamöter har ej erhållit någon ersättning utöver styrelse- och kommitté­arvode under 2009.    
 
Bonus
Verkställande direktören har rätt till bonus. Formerna för den rörliga lönedelen fastställs årligen. För 2010 är den rörliga lönedelen baserad på utvecklingen av koncernens försäljningsintäkter och rörelsemarginal och maximerad till 50 procent av årslönen. För andra ledande befattningshavare baseras bonus för 2010 på utfall i relation till individuellt satta mål på såväl koncern- som enhetsnivå. Vid 100 procent måluppfyllelse på samtliga parametrar utgår bonus med 50 procent av grundlönen.    
 
Finansiella instrument
Inga aktierelaterade ersättningar utgår enligt nu gällande anställningsavtal.    
 
Pension

Verkställande direktörens pensionsålder är 65 år. Verkställande direktören erhåller pension enligt ITP-planen. Därutöver erlägger bolaget en årlig pensionspremie motsvarande 17 procent av fast lön till en av bolaget ägd kapitalförsäkring. Premien utges intill 65 års ålder under förutsättning att anställningen inte upphört innan. Ålderspension utbetalas från och med månaden efter det att verkställande direktören uppnått 65 års ålder och under 20 år. Storleken på pensionen beräknas på det kapital som bildats inklusive den avkastning som erhållits vid varje tidpunkt. För övriga personer i koncernledningen utgår i regel pension från 65 års ålder. Pensionsutfästelserna är oantastbara.

Uppsägning och avgångsersättning

Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Om Studsvik AB skulle förvärvas genom ett utköp från börsen eller att bolaget förvärvas av ny huvudägare (mer än 50 procent av antalet aktier) har verkställande direktören rätt till uppsägningsersättning som om uppsägning skett från bolagets sida. För övriga personer i koncernens ledningsgrupp gäller i huvudsak att uppsägningstiden från den anställdes sida är 6 månader och från bolagets sida 12 månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver lön under uppsägningstiden, vanligen ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner.
   
Not 39Försäljningsintäkter
 
Försäljningsintäkter fördelade på geografiska marknader
     
  2009 2008
Sverige 4 213 3 964
Europa, exklusive Sverige 3 941 3 775
Nordamerika 3 004 3 059
Not 40Ersättningar till anställda
2009 2008
Löner och andra ersättn (varav  bonus) Sociala kostnader (varav
pensions-
kostnader)
Löner och andra ersättn (varav  bonus) Sociala kostnader (varav
pensions-
kostnader)
Styrelsen och verkställande direktören 4 971 1 959 4 787 2 358
(-) (1 083) (-110) (758)
Övriga anställda 9 669 8 409 8 977 6 016
(600) (4 577) (650) (3 043)
Se vidare not 38.
Not 41Kostnader fördelade per kostnadsslag
  2009 2008
Inköp av material och tjänster 19 205 18 535
Personalkostnader 22 646 21 406
Avskrivningar 317 336
I tjänster ingår arvoden och ersättningar till revisonsbolag med    
  2009 2008
PricewaterhouseCoopers    
Revisionsuppdrag 1 558 801
Konsultuppdrag 871 202
     
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Allt annat är andra uppdrag.
Not 42Avskrivningar
  2009
Enligt plan
Bokförd 2008
Enligt plan
Bokförd
Inventarier och verktyg 317 317 336 336
Not 43Operationella leasingavtal
  2009 2008
Förfaller till betalning inom ett år 1 324 1 118
Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år 428 928
Moderbolagets leasingavtal omfattar huvudsakligen fordon och lokaler med traditionella villkor.
Not 44Ränteintäkter och liknande resultatposter
  2009
2008
Räntor 10 948 12 707
Realisationsresultat vid försäljning av aktier - -
Erhållna utdelningar 32 050 -
Kursdifferenser 2 645 1 211
Varav avseende koncernföretag    
Räntor 10 638 10 187
Erhållna utdelningar 32 050 -
Not 45Räntekostnader och liknande resultatposter
  2009
2008
Räntor 10 877 10 008
Realisationsresultat vid försäljning av aktier - -
Kursdifferenser 3 154 990
Övriga finansiella kostnader 189 67
Varav avseende koncernföretag    
Räntor 462 1 499
Not 46Bokslutsdispositioner
  2009
2008
Upplösning av periodiseringsfond 2 510 4 363
Not 47Inkomstskatt
  2009
2008
Aktuell skatt    
Aktuell skatt på årets resultat 7 402 5 819
Justering avseende tidigare år 183 112
Uppskjuten skatt    
Uppkomst och återföring av temporära skillnader 400 1 024
Effekt av förändring i den svenska skattesatsen -156 -
Summa 244 1 024
Svensk inkomstskatt uppgår till 26,3 (28) procent. Inkomstskatten på moderbolagets resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultatet enligt följande.
     
  2009 2008
Resultat före skatt 2 903 -21 493
Skatt enligt gällande skattesats -764 6 018
Ej skattepliktiga intäkter 8 429 76
Ej avdragsgilla kostnader -263 -275
Uppskjuten skattefordran avseende pensioner 235 1 024
Justering tidigare års taxering 183 112
Övrigt 9 -
Till följd av ändringen av den svenska bolagsskatten från 28 procent till 26,3 procent, som gäller från den 1 januari 2009, har berörda redovisade värden för uppskjuten skatt räknats om. Vägd genomsnittlig skattesats var -270 (32) procent, huvudsakligen som en effekt av mottagen utdelning  från dotterbolag (not 44).
Not 48Materiella anläggningstillgångar
  2009 2008
Inventarier och verktyg    
Ingående anskaffningsvärde 1 771 2 416
Årets investeringar - 182
Försäljningar och utrangeringar - -827
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 771 1 771
Ingående avskrivningar -1 067 -752
Årets avskrivningar -317 -336
Försäljningar och utrangeringar - 21
Utgående ackumulerade avskrivningar -1 384 -1 067
Not 49Finansiella anläggningstillgångar
  2009 2008
Aktier i dotterbolag    
Ingående anskaffningsvärde 822 068 822 346
Aktieägartillskott 34 393 -
Försäljning -1 000 -
Justering av anskaffningsvärde - -278
Utgående anskaffningsvärden 855 461 822 068
Ingående nedskrivningar -42 949 -42 949
Utgående nedskrivningar -42 949 -42 949
Fordringar hos koncernföretag    
Lån till Studsvik Holding, Inc.-koncernen    
- Ingående anskaffningsvärde 169 314 154 094
- Tillkommande/avgående poster 7 825 -14 929
- Valutakursdifferenser -10 801 30 149
Lån till Studsvik UK Ltd    
- Ingående anskaffningsvärde 52 048 -
- Tillkommande/avgående poster 85 537 52 048
- Omvandling till aktieägartillskott -34 393 -
- Valutakursdifferenser -2 664 -
Andra långfristiga fordringar    
- Ingående anskaffningsvärde 12 148 10 918
- Tillkommande/avgående poster 904 1 230
Not 50Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
  2009 2008
Förutbetalda hyror 211 215
Förutbetalda försäkringspremier - 128
Övrigt 802 1 172
Not 51Aktier och andelar i dotterbolag
  Kapital-
andel i %
Rösträtts-
andel i %
Antal andelar/
aktier
  Nominellt
värde
Bokfört
värde
Moderbolagets innehav 
Studsvik Holding, Inc.  100 100 2 000 kUSD  25 372 568 747
Studsvik Nuclear AB  100 100 5 000 kSEK  50 000 133 400
Studsvik Scandpower, Inc.  79 79 1 503 kUSD  149 984
Studsvik Scandpower AB  91 91 910 kSEK  91 603
Studsvik Japan Ltd  100 100 10 000 kJPY  10 000 373
Studsvik Germany GmbH  100 100   kEUR  26 241
Studsvik Verwaltungs GmbH  100 100   kEUR  26 261
Studsvik UK Ltd  100 100 1 022 500 kGBP  1 023 89 797
Studsvik Instrument Systems AB  100 100 17 000 kSEK  17 000 18 106
Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och säte Organisationsnummer  Säte    
Studsvik Nuclear AB  556051-6212 Nyköping    
ALARA Holding i Skultuna AB  556573-6591 Nyköping    
ALARA Engineering AB  556514-8177 Nyköping    
Studsvik Scandpower, Inc.  36-3088916 Boston, USA    
Studsvik Scandpower AB  556137-8190 Nyköping    
Studsvik Scandpower AS  008797.45012 Kjeller, Norge    
Studsvik Scandpower GmbH  HRB 4839 Norderstedt, Tyskland    
Studsvik Scandpower Suisse GmbH  CH400.4.021.112.4 Fischbach-Göslikon, Schweiz    
Studsvik Japan Ltd    Tokyo, Japan    
Studsvik Holding, Inc.  35-3481732 Erwin, USA    
Studsvik, Inc.  36-2999957 Erwin, USA    
Studsvik Processing Facility Erwin, LLC  36-4063922 Erwin, USA    
RACE Holding, LLC  20-2472653 Erwin, USA    
Studsvik Processing Facility 
Memphis, LLC  62-1801098 Erwin, USA    
Studsvik Logistics, LLC  77-0631902 Erwin, USA    
Studsvik Germany GmbH  HRB 504467 Mannheim, Tyskland    
Studsvik Verwaltungs GmbH  HRB 504468 Mannheim, Tyskland    
Studsvik GmbH & Co. KG  HRA 503411 Mannheim, Tyskland    
Studsvik SAS  504440330 Paris, Frankrike    
Studsvik UK Ltd  0477 2229 Newcastle, England    
Studsvik Alpha Engineering Ltd  0365 8198 Newcastle, England    
Studsvik Instrument Systems AB  556197-1481 Nyköping    
Not 52Obeskattade reserver
  2009 2008
Periodiseringsfond - 2 510
Not 53Skulder till kreditinstitut
  2009 2008
Banklån    
Långfristig del 144 398 201 915
Kortfristig del 57 484 19 250
Not 54Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
  2009 2008
Semesterlöneskuld 1 973 2 115
Upplupna sociala avgifter 4 681 4 418
Upplupna utgiftsräntor 436 1 836
Övriga 88 560
Not 55Ställda säkerheter
  2009 2008
Aktier i dotterbolag 90 299 502
Not 56Ansvarsförbindelser
  2009 2008
Garantier 830 1 311
Ansvarförbindelser avseende försäkringar 2 989 1 845
Moderbolaget har därutöver borgensåtagande för dotterbolag såsom för egen skuld.
Not 57Derivatinstrument
2009
Tillgångar
Skulder 2008
Tillgångar
Skulder
Valutaterminskontrakt - 35 15 -
Omvärdering av valutakontrakt sker över resultaträkningen.

Utestående valutakontrakt/terminer 2009-12-31 Inflödesvalutor
GBP USD
Förfalloår 000 000
2010 Belopp 3 770 3 190
Snittkurs 11,372 7,188
Omräknat till verkligt värde 42 644 22 890
Not 58Investeringar i materiella anläggningstillgångar
  2009
2008
Inventarier och verktyg - 182
Not 59Kassaflöde från rörelsen
Poster som inte ingår i kassaflödet
  2009 2008
Avskrivningar 317 336
Resultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar - -770
Not 60Transaktioner med närstående
Inköp och försäljning mellan koncernföretag
Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning som avser andra koncernföretag inom Studsvikkoncernen.
 
  2009 2008
Inköp 7% 4%
Försäljning 100% 100%
 
Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.
 
Avtal om avgångsvederlag och övriga förpliktelser till styrelseledamöter och verkställande direktör
 
Verkställande direktörens uppsägning är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Om Studsvik skulle förvärvas genom ett utköp från börsen eller att bolaget förvärvas av ny huvudägare (mer än 50 procent av antalet aktier) har verkställande direktören rätt till uppsägningsersättning som om uppsägning skett från bolagets sida. Se vidare not 38.
Not 61Antal anställda
      2009 2008
Kvinnor      5 5
Män     7 6
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare
  2009   2008  
  Antal på balansdagen Varav män Antal på balansdagen Varav män
Styrelseledamöter 11 8 11 8
Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare 3 3 5 4
Not 62Investering i dotterbolag
  2009 2008
Aktieägartillskott 34 393 -
Aktieägartillskott till Studsvik UK Ltd genom omvandling av lån.    

Studsvik AB | Tfn 0155 22 10 00 | E-post © Studsvik AB 2010